Jäv

Som förtroendevald får du inte delta i handläggning av ärenden där du är jävig. Att vara jävig i ett ärende innebär att du har ett eget intresse i ärendet som kan påverka ditt ställningstagande. Jävsreglerna gäller för all handläggning av ärenden i nämnd, alltså för utredning, beredning, föredragning och beslutsfattande. Jävsreglerna finns till för att garantera beslutens objektivitet och opartiskhet samt allas likhet inför lagen.

Enligt kommunallagen får du inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör dig själv, din make eller maka, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående. Handläggningen avser både överläggningen och beslutet i ärendet. 

Med uttrycket ”personligen rör ledamoten själv” avses främst ärenden som angår dig eller någon närstående som individ och inte som medlem av ett större kollektiv. Som exempel kan fullmäktige besluta om arvoden till samtliga förtroendevalda utan att det innebär jäv. Jäv kan däremot föreligga om frågan gäller antagande av detaljplan i ett område där du själv äger en fastighet eller i ett ärende där du har ett ekonomiskt eller annat starkt personligt intresse av ärendets utgång. Det kan handla om myndighetsutövning mot enskild där det handlar om en nära släktning.

Om det riskerar att misstänkas att du satt ditt eget eller någon annans intresse framför kommunens intresse finns det anledning att avstå från ärendet.

Det är i första hand du själv som ska meddela ordföranden att du är jävig i ärendet. I annat fall kan nämnden avgöra frågan om jäv genom majoritetsbeslut. Den förtroendevalda som anser sig som jävig får alltid ta sig rätten att inte delta i handläggningen på grund av jäv, det blir då en notering i den aktuella paragrafen. För tjänstepersoner skrivs inget i den aktuella paragrafen utan tjänstepersonen i fråga ser till att lämna rummet när ärendet handläggs. Gäller tjänstepersonen sekreteraren är det lämpligt att byta ut sekreteraren på hela mötet. Både för förtroendevald och tjänsteperson noteras det på förstasidan i protokollet att personen i fråga inte deltagit i paragrafen.

Det är bra att alla hjälps åt att påminna om jäv eftersom den jävige inte alltid själv tänker på det!

En förtroendevald som avbryter sin tjänstgöring på grund av jäv får återinträda i tjänst när ärendet är klart. Om en ersättare finns på plats träder den in och tjänstgör i ärendet.

Förekomsten av jäv ska protokollföras, i protokollet görs det genom en notering i den aktuella paragrafen. Om frågan om jäv har varit uppe för diskussion men inte mynnat ut i att man anser att personen var jävig ska även detta noteras.

Jäv i nämnd och för förtroendevalda revisorer

Mer utvidgade är jävsgrunderna för nämnder och förtroendevalda revisorer jämfört med fullmäktige. Jävsreglerna gäller även för tjänstgörande ersättare och ska även tillämpas för tjänstepersoner (kommunallagen 6:28-6:32, 7:4, 7:17). På öppna sammanträden behöver du inte fysiskt lämna lokalen, men bör lämna din plats och ska ersättas om ersättare finns.

Jäv i fullmäktige

Jävsbestämmelserna för kommunfullmäktige är inte lika vidsträckta som de regler som gäller för kommunstyrelsen och övriga nämnder (kommunallagen 6:28). Det så kallade delikatessjävet gäller i nämnderna men inte i fullmäktigeärenden. 

Jäv föreligger ofta när kommunfullmäktige fattar beslut om årsredovisning och ansvarsfrighet för de kommunalförbund där vissa av kommunfullmäktiges ledamöter är representantar. Eftersom sammanträden i fullmäktige är ett öppet sammanträde behöver du inte fysiskt lämna lokalen, men bör lämna din plats.

Grunder för jäv

I kommunallagen anges fem punkter som anses utgöra jäv:

1. Sakägar-, släktskaps- och intressejäv
   Om saken angår ledamoten själv eller dennes make, maka, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för ledamoten själv eller någon närstående.
   
   
2. Ställföreträdarjäv
   Om ledamotens ersättare eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång.
   
   
3. Tillsynsjäv
   Om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som ledamoten själv är knuten till.
   
   
4. Ombuds- och biträdesjäv
   Om ledamoten har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken.
   
   
5. Delikatessjäv (ej för fullmäktige)
   Om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet.