Det här kan du göra för att förebygga
Våld går att förebygga som bäst när hela samhället kraftsamlar. På den här sidan får du vägledning kring vad du som medmänniska kan göra för att förebygga och minska våld i samhället.
Informationen på den här sidan är hämtad från Länsstyrelsen Västra Götalands skrift "Ett samhälle fritt från våld - Våga agera som medmänniska"
Våld förekommer runt omkring oss: på gatan, på tv, online, på sportarenan, på krogen eller i hemmet. Det är lätt att tänka att våldet inte går att påverka, men det behöver inte vara så. Vi kan alla bidra till en minskning av våld i samhället.
Är du en viktig vuxen för ett barn eller en ungdom? Är du aktiv i någon förening? Eller har du möjlighet att öka kunskapen om våld på din arbetsplats?
Här följer några råd och tips på hur du kan bidra till att förebygga våld.
Män och pojkar
Vi behöver förebygga våld tidigt, redan när barn är små. Män och pojkar står för den största delen av våldet i samhället. Därför är en viktig pusselbit att försöka motverka det som ökar risken att män och pojkar använder våld, och samtidigt stärka det som minskar risken.
Att män står för en stor del av våldet betyder inte att män är mer våldsamma av naturen eller att alla män använder våld. Däremot spelar män en viktig roll för att förebygga våld. Det handlar till exempel om att stå upp för ett jämställt samhälle och vara en bra förebild för de som är yngre.
Vi behöver se våld som ett stort samhällsproblem och ett stort jämställdhetsproblem – oavsett om det handlar om våld i offentliga miljöer eller våld i nära relationer.
Några exempel
- Utmana idéer om att pojkar och män ska kunna tåla och använda våld.
- Hjälp till att bredda synen på hur man får vara som kille, genom samtal och genom hur du själv agerar i vardagen.
- Lär dig strategier för att agera mot lindrigt våld som du möter i din vardag, på ett tryggt och säkert sätt.
- Bidra till att fånga upp individer som själva är utsatta för eller som utövar våld. Om fler vågar fråga om våld ökar chansen att fler upptäcks och får stöd.
Att vara en aktiv åskådare
Om vi bevittnar en våldssituation eller får kännedom om våld kan vi välja att antingen vara en passiv eller en aktiv åskådare. När vi är en passiv åskådare ser vi våldet, men agerar inte. Om vi däremot väljer att vara en aktiv åskådare gör vi skillnad genom att ingripa och agera.
Det finns många olika sätt att ingripa på utan att själv använda våld eller utsätta sig för fara. Om du känner oro för någon eller får kännedom om våld som skett tidigare kan du visa omsorg, visa att det går att prata med dig om våldet och du kan hänvisa till olika former av stöd.
Om det handlar om våld som sker i nuet finns det strategier för att ingripa. Du kan ingripa både före, under och efter att du ser våldet hända.
Att ingripa före kan till exempel handla om att sätta upp tydliga förhållningsregler på arbetsplatsen eller i skolan och sprida kunskap om vad våld är.
Att ingripa under tiden kan till exempel handla om att leda uppmärksamheten åt ett annat håll, att prata med den utsatta eller konfrontera våldsutövaren. Kontakta polis om en situation är hotfull.
Några exempel
Fråga hur människor runt dig mår om du misstänker att något är fel.
Prata med våldsutövaren och förklara varför det hen gör är fel. Utsätt aldrig dig själv för fara.
Avled uppmärksamheten genom att gå fram till den som blir utsatt och fråga vad klockan är eller låtsas känna den som blir utsatt. Då ger du möjlighet för den utsatta att ta hjälp av dig eller gå därifrån.
Du kan avbryta kränkande jargong, som sexistiska, rasistiska eller homofoba skämt genom att byta samtalsämne. Ett alternativ kan vara att ställa följdfrågor. Detta kan vara hjälpsamma strategier i sociala sammanhang, som under släktmiddagen, på fikarasten eller i omklädningsrummet.
Efter en våldshändelse kan du prata med personen som blev utsatt och bekräfta att du såg vad som hände. Du kan också erbjuda personen att ta upp händelsen med chef eller annan ansvarig, eller att följa med och anmäla händelsen till polisen.
Lyft frågan hos alla
Chansen att fånga upp de som far illa på något sätt och att förebygga våld tidigt ökar när vi lyfter frågor och riktar oss till alla, oavsett risk.
Några exempel
Alla medarbetare på en arbetsplats får lära sig att känna igen tecken på våld och vilket stöd som finns att få.
Alla barn i en skola får beskriva hur man är en bra kompis och lära sig hur man kan ifrågasätta normer som stödjer våld. Barnen får också lära sig om samtycke och respekt och vart de kan vända sig för att prata med en vuxen.
Alla medlemmar i en idrottsförening får upp ögonen för vilket språk som används i omklädningsrummet och vart de kan vända sig för stöd
Barn och unga vill att vuxna pratar om våld
I dag lever barn och unga digitala liv där vuxna ofta saknar insyn. Att bli utsatt för kränkningar, trakasserier eller exploatering online av jämnåriga är vanligt och riskerar att ses som normalt, trots att det ofta handlar om brott. Våldet spiller ofta över i andra sammanhang, i skolan och på fritiden.
I flera studier lyfter barn och unga att de saknar vuxna att prata med om våld, att de önskar att vuxna har kunskap om våld, vågar fråga och att vuxna lyssnar utan att döma.
Exempel på vad du kan göra
Öka din kunskap om hur ungas vardag ser ut när det kommer till våld, både på nätet och IRL.
Prata med andra vuxna om problemet och hitta strate gier för hur ni kan motverka våldet tillsammans.
Prata med barn och unga i din närhet. Visa att du finns där när de behöver hjälp eller känner oro.
Bli inte arg på barnet om du upptäcker våld. Ibland kan man som vuxen behöva hantera sina egna känslor kring en händelse för att kunna vara ett bra stöd för barnet.
BRIS och ECPAT är exempel på organisationer som ger råd och vägledning även för vuxna om du känner dig osäker på hur du ska agera. Du hittar kontaktuppgifter på sidan "Behöver du stöd och hjälp?"
