Fakta om våld

Våld i nära relationer innehåller alltid psykiskt våld. Det kan handla om verbala kränkningar, manipulationer, lögner, hot och isolering av den utsatta.

Det psykiska våldet kan få den våldsutsatta att börja tvivla på sig själv och på sin uppfattning om omvärlden. De som utsatts för både psykiskt och fysiskt våld säger ofta att det är det psykiska våldet som är värst. Det är det som gjort mest ont och som varit svårast att återhämta sig ifrån.

Inom ramen för det psykiska våldet finns också det latenta våldet. Det är våld som bara fungerar i kraft av sin inneboende möjlighet. Den rädsla som många våldsutsatta lever i och den anpassning de ofta gör för att undvika våld, är latent våld. I nära relationer, där det har förekommit våld kan det latenta våldet lätt utveckla sig till att bli den dominerande våldsformen, sett från den utsattas sida. Risken för nytt våld kan styra allt de utsatta gör och företar sig, allt blir till ett strategiskt beteende för att undvika nytt våld. För människor som blivit utsatta för våld i sin relation blir därför våld lätt ett kroniskt livsvillkor; våldet är hela tiden närvarande i kraft av sin möjlighet. 

Fysiskt våld kan handla om att hålla fast, knuffa, dra i håret, sparka, ge örfilar, slå med knytnävarna eller ta stryptag. Våldet kan även innefatta användande av tillhyggen. Det är vanligt med slag där det inte syns, vilket innebär att den utsatta kan ha fysiska skador som utomstående inte ser.

Många gånger förekommer sexuellt våld. Det kan handla om kränkande anspelningar, ovälkomna fysiska närmanden, våldtäkt, övergrepp med tillhyggen, att tvingas titta på porr, och att utföra sexuella handlingar i någons åsyn. Det kan också handla om foton eller inspelningar som förövaren använder som utpressning. Sexuellt våld är mycket kränkande och ofta väldigt svårt för den utsatta att berätta om.

Källa: Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i skolan - Skolverket

Så här beskriver regeringen hedersrelaterat våld och förtryck:

Med hedersrelaterat våld och förtryck avses att människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar och män, begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen.

Hedersrelaterat våld och förtryck är kopplat till hedersnormer som bygger på starka patriarkala eller heteronormativa föreställningar. De patriarkala föreställningarna tar sig uttryck i kontroll av flickor och kvinnor som sträcker sig från begränsningar i vardagen rörande klädsel, umgänge och rörelsefrihet till begränsningar i val av utbildning, arbete, äktenskap och äktenskapsskillnad.

I sin mest extrema form kan hedersnormerna leda till allvarlig brottslighet, exempelvis hot om våld och våld, inklusive dödligt sådant. För de individer som försöker trotsa kontrollen kan följderna bli allvarliga.

Mer om hedersrelaterat våld och förtryck: Hedersrelaterat förtryck och/eller våld

Kvinnofridskränkning är alla typer av hot och våld mot kvinnor, psykiskt och fysiskt misshandel, incest, våldtäkt, sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld och andra övergrepp. Karlsborgs kommun samarbetar med socialtjänst, polis, kvinnohus, kvinnojour och sjukvård för att ge ett så bra och effektivt bemötande som möjligt. Det gäller dig som är, har varit eller riskerar att bli utsatt för våld i hemmet.

Mer om kvinnofridskränkning: Kvinnofridskränkning - Karlsborgs Kommun

Ekonomiskt våld är också vanligt. Förövaren kan till exempel övertala den utsatta att ta gemensamma lån eller i eget namn, tvinga eller lura den utsatta att skriva på äktenskapsförord till förövarens fördel, eller att förfalska den utsattas namnteckning.

Många gånger tar förövaren full kontroll över ekonomin och den utsatta kan få be om pengar till sig och eventuella barn. Ofta kan förövaren skrämmas med att den utsatta inte kommer att klara sig ekonomiskt vid en separation. Bodelning är också ett tillfälle för förövaren att fortsätta utöva makt och våld. Någon kontrollerar hur partnern använder pengar, inte tillåter partnern ha egna pengar, gömmer undan gemensamma pengar eller förhindrar personen att arbeta eller delta i insatser som kan leda till egen försörjning.

Materiellt våld är till exempel att sparka hål i dörrar eller kasta en mobiltelefon i golvet. Sakerna som förövaren har sönder är ofta sådant som den utsatta värdesätter och behöver. Våldet är skrämmande och innebär ett underliggande hot om att det kan vara den utsatta som blir slagen eller sparkad nästa gång.

Materiellt våld kan också utövas i samband med en bodelning och den utsatta kan känna sig tvingad att ge upp materiella ting för att få lugn och ro.

Försummelse är också en form av våld där förövaren använder sig av att den utsatta är i stark beroendeställning. Våldet är vanligast mot äldre eller personer med funktionsnedsättning. Det kan vara att lämna den utsatta utan hjälp eller tillsyn, inte ge tillräckligt med mat eller avsiktligt ge fel medicin.