Förklaring av begrepp
Söker du bygglov och förstår inte alla ord och begrepp? Här förklarar vi de vanligaste orden och begreppen som handlar om bygglov. Hittar du inte det du söker här kan du alltid titta på Boverkets webbplats eller kontakta oss på plan- och byggenheten.
Byggnadsarea (BYA)
Byggnadsarea är den area som byggnaden tar upp på marken inklusive utstickande byggnadsdelar som väsentligt påverkar användbarheten av underliggande mark, exempelvis balkonger eller vissa skärmtak. Man räknar alltså inte med antal våningar eller höjd. Det är ytterväggarnas utsida eller konstruktionens utsida som räknas. En största tillåtna byggnadsarea förekommer i många detaljplaner.
Boarea (BOA)
Boarea är den yta i ett hus som är användningsbar för boende. Arean är helt enkelt ytan innanför ytterväggarna (i en modern villa), med undantag för biarea. Begreppet används normalt inte i bygglov.
Biarea
Med biarea (biyta) menar man oftast den del av bostaden som är bostadskomplement som till exempel ett förråd för förvaring. Begreppet används normalt inte i bygglov.
Bruttoarea (BTA)
Bruttoarea är den sammanlagda ytan av våningsplanen. Bruttoarean begränsas av ytterväggens utsida. I bruttoarean ingår indragen mellanvåning (entresolvåning). En största tillåtna bruttoarea förekommer i många detaljplaner.
Öppenarea (OPA)
Öppenarea är en area under tak som är gjort för vistelse eller förvaring och som omsluts helt eller delvis av öppna sidor. I öppenarea inräknas balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, öppet garage, carport, uterum med öppen sida och liknande. En största tillåtna öppenarea förekommer i vissa detaljplaner.
Boverkets byggregler, ofta förkortat BBR, är en samling föreskrifter och allmänna råd om nybyggnation, tillbyggnader och ombyggnader. En föreskrift är en bindande regel som ska följas. Ett allmänt råd är inte bindande, utan en rekommendation som anger hur du kan eller bör göra för att uppfylla kraven i en lag, förordning eller myndighetsföreskrift, som till exempel plan- och bygglagen.
Det är den person som utför, eller låter utföra, byggarbetet (byggherren) som är skyldig att se till att lagar och förordningar följs.
En brandskyddsdokumentation beskriver hur en byggnad är planerad för att skyddas mot brand och att branden sprids.
En dokumentation om brandskydd ska alltid upprättas och lämnas in i samband med nybyggnation, inredning av vind och ändring av byggnad där brandskyddet påverkas. Kravet på dokumentation gäller inte för komplementbyggnader som är högst 15 kvadratmeter. Dokumentet ska vara klart och finnas tillgängligt vid det tekniska samrådet.
Vad en dokumentation ska innehålla styrs av byggnaden och hur den är tänkt att användas.
Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun eller en annan myndighet.
Det är byggherren som ska se till att alla bygg-, rivnings- och markåtgärder genomförs enligt de krav, i exempelvis plan- och bygglagen eller Boverkets byggregler (BBR) som gäller för åtgärden. Detta gäller även om åtgärden inte kräver lov eller anmälan.
Det innebär till exempel att byggherren ska se till att eventuellt lov följs och att kraven på byggnadsverkets tekniska egenskaper uppfylls. Byggherren kan även ha skyldigheter enligt andra lagar, förordningar eller föreskrifter.
Om du utför olovligt byggande och inte rättar till detta inom angiven tid, tar byggnadsnämnden ut en sanktionsavgift.
Kommunen tar fram detaljplaner som visar hur marken är tänkt att användas för olika ändamål.
Bebyggelsen styrs genom olika bestämmelser till exempel byggnadshöjd, placering, area och användningssätt. Det gäller till exempel både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Detaljplanen ska redovisa allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och gränserna för dessa. I detaljplanen bestäms alltså hur, vad och var man får lov att bygga.
Beslut om lov och förhandsbesked måste alltid expedieras och kungöras. Expediering betyder att en handling skickas till någon utanför myndigheten. I samband med att kommunen fattar beslut om bygglov/förhandsbesked, skickas beslutet till den som har ansökt om lovet samt till eventuella grannar och myndigheter som berörs.
När ett beslut om bygglov eller positivt förhandsbesked har fattats, ska det även kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Kungörelsen är ett offentligt tillkännagivande om beslutet.
Ett beslut om lov och förhandsbesked vinner laga kraft enbart om byggnadsnämnden har gjort expedieringen och kungörelsen på rätt sätt.
Ett färdigställandeskydd är antingen en försäkring eller en bankgaranti. Skyddet är tänkt att hjälpa byggherren i egenskap av konsument om entreprenören till exempel går i konkurs eller av annan anledning inte kan fullgöra sina åtaganden.
Skyddet krävs inte för arbete som byggherren själv utför, så kallat självbyggeri. Då ska istället en kalkyl för det som ska byggas, lämnas in.
Om din granne sökt bygglov eller förhandsbesked, kan vi i vissa fall skicka ut ett grannehörande. Då har du som granne möjlighet att lämna in dina synpunkter. Grannarnas synpunkter blir en del av det underlag som ligger till grund för nämndens beslut.
Byggnadshöjd
Med byggnadshöjd menas generellt avståndet från markens medelnivå runt byggnaden (medelmarknivå) till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.
Vid större takkupor räknas byggnadshöjden från där 45-graders planet berör takkupan och skär fasadplanet.
Det kan stå i detaljplanen att byggnadshöjden inte får vara xx.xx meter över en viss plushöjd, vanligtvis nollplanet.
Rumshöjd
Rumshöjd räknas från golvet till undersidan av ovanliggande bjälklag eller innertak.
Installationer eller andra byggnadsdelar låga byggnadsdelar kan påverka rumshöjden, detta beror på omfattningen och placeringen i rummet.
Nockhöjd
Med nockhöjd menas generellt avståndet från markens medelnivå runt byggnaden (medelmarknivå) till byggnadens nock (takkonstruktionens högsta punkt).
Det kan stå i detaljplanen att nockhöjden inte får vara xx.xx meter över en viss plushöjd, vanligtvis nollplanet.
Totalhöjd
Med totalhöjd menas generellt avståndet från markens medelnivå runt byggnaden (medelmarknivå) till byggnadens högsta punkt.
Det kan stå i detaljplanen att totalhöjden inte får vara xx.xx meter över en viss plushöjd, vanligtvis nollplanet.
Taksäkerhetsanordningar, skorstenar, ventilationshuvar, master och liknande räknas in i totalhöjden.
Sockelhöjd
Är generellt den plushöjd där huset fasadbeklädnad möter husets grundsockel.
För en platta på mark motsvarar detta i princip överkant på betongplattan. För andra grundkonstruktioner är det svårare att beskriva vad detta motsvarar.
Föreslagen sockelhöjd ska anges på situationsplanen så att byggnadens höjd på tomten kan bedömas i bygglovet utifrån
- befintliga marknivåer
- föreslagna marknivåer
- angränsande tomters marknivåer och byggnaders sockelhöjder
- gatuhöjder och eventuella trottoarer
- nivåer för anslutning av vatten och avlopp
Den sockelhöjd som du föreslår i ansökan ska anpassas utifrån ovanstående förutsättningar så att ditt hus är anpassat till området.
Tänk även på att du inom din egen tomt ska kunna ta om hand om regn- och smältvatten och inte får leda över detta till andra tomter, gator, parker och liknande. Dessutom viktigt att du får en bra lutning från ditt hus så att du inte får fuktskador.
Kontrollansvarig (KA) är den person som hjälper dig som byggherre med kunskap och erfarenhet för att lagkraven ska uppfyllas. Bland annat ska kontrollansvarig upprätta förslag till kontrollplan och se till att nödvändiga kontroller görs. Den kontrollansvarige ska närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid arbetsplatsbesöket.
Den kontrollansvarige du anlitar måste vara certifierad och ha giltigt certifikat hos certifieringsorganen RISE (Research Institutes of Sweden AB) eller Kiwa Sweden AB.
Du hittar behöriga kontrollansvariga på certifieringsorganens webbplatser:
Hitta kontrollansvarig (RISE)
För de flesta lov- och anmälningspliktiga bygg- och rivningsåtgärderna ska det finnas en kontrollplan.
En kontrollplan är ett dokument som redovisar och verifierar de viktigaste kontrollerna som behövs för att byggnaden ska vara säker och följa samhällets krav på byggnader.
Det är byggherren som har det formella ansvaret för att ta fram en kontrollplan och att kraven uppfylls.
I kontrollplanen ska det stå vilka kontroller som ska utföra, hur de ska utföras och mot vilka bestämmelser de ska kontrolleras emot, samt vem som ska utför kontrollen.
Kontrollplanen ska vara uppdelad i en projekteringsdel och i en byggdel. Den del som rör projektering ska omfatta en riskanalys. I byggdelen ska man beskriva vad som ska kontrolleras under byggtiden och vad som ska kontrolleras inför slutbeskedet. Det ska också beskrivas vad som omfattas av lagkrav och vad som ska visas för kommunen inför slutbeskedet.
Kontrollplanen ska även vara projektanpassad för just det som ska byggas.
Att ett beslut fått laga kraft innebär att beslutet inte längre kan överklagas, tiden för överklagande har alltså gått ut.
När kommunen tagit ett beslut om bygglov ska grannar och andra som berörs av lovet, få reda på det. Detta görs genom delgivning eller ett meddelande. Därefter har de som delgivits beslutet, tre veckor på sig att överklaga.
Kommunen ska dessutom kungöra alla beslut om lov i Post- och Inrikes Tidningar. Tiden för överklagande är fyra veckor från det att beslutet kungjorts.
Om ingen överklagar vinner bygglovsbeslutet laga kraft. Ett beslut som har överklagats vinner laga kraft först då sista överprövandeinstans har avgjort målet.
Du kan börja bygga när du fått ett startbesked, även om beslutet inte har vunnit laga kraft. Men det är i så fall viktigt att du i är medveten om att beslutet kan överklagas. Om domstolen upphäver beslutet, kan du tvingas riva det som du redan har byggt.
Om du bygger något bygglovspliktigt utan bygglov kallas det ofta för svartbygge. Den juridiska termen är olovligt byggande och kan innebära stora kostnader för den som är ansvarig. Om du bygger utan lov kan du också bli skyldig att riva svartbygget.
Om du utför något som kräver bygg-, mark- eller rivningslov utan tillstånd, blir du skyldig att betala en byggsanktionsavgift. Det spelar ingen roll om felet begåtts av misstag, eller om du inte kände till reglerna, kommunen är ändå skyldig att ta ut en avgift. Därför är det viktigt att du alltid kontrollerar vad som gäller för just den åtgärd du vill göra.
Om du misstänker att någon har byggt eller bygger något olovligt, kan du anmäla detta till byggnadsnämnden som därefter upprättar ett tillsynsärende. Läs mer om svartbygge på sidan Tillsyn enligt plan- och bygglagen.
Vid större byggnationer behövs ett tekniskt samråd innan du kan få startbesked. Under samrådet går du igenom projektet, hur arbetet ska planeras, kontrollplanen och handlingarna med en av kommunens bygglovshandläggare. På mötet deltar även den som är kontrollansvarig. Ibland deltar även andra personer som har en roll i projektet, det kan till exempel vara en snickare.
Byggnader och tomter ska i regel vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. I både plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och i Boverkets byggregler (BBR) kan man läsa vilka krav på tillgänglighet som gäller. Det finns bland annat regler för vilka mått som gäller inomhus och för lutningar på exempelvis ramper.
Syftet med tillgänglighetskraven är att så många som möjligt ska kunna delta och röra sig i samhället på lika villkor, utan att diskrimineras. Tillgänglighetskraven har även kopplingar till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsvariation.
När du söker bygglov för en verksamhet är det viktigt att du har en utförlig verksamhetsbeskrivning, så att byggnadsnämnden ska bedöma om tillgänglighetskrav behövs.
Tillsyn är en granskning som sker under en pågående byggnation eller när den är klar. Tillsynsmyndighet i plan- och bygglagstiftningen är framför allt kommunens byggnadsnämnd. Även Länsstyrelsen, Boverket, regeringen och Arbetsmiljöverket kan utöva tillsyn. Tillsynsmyndigheterna är skyldiga att ta upp en fråga om ingripande och påföljd när det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse, en dom eller andra beslut inom plan- och bygglagstiftningen.
Byggnadsnämnden prövar ärenden, utövar tillsyn och verkar för att lagar och regler inom plan- och bygglagens område följs. Nämndens tillsyn avser kontroll av att byggherrar, fastighetsägare och andra fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen (2011:900), plan- och byggförordningen (2011:338), och föreskrifter i anslutning till dessa. Tillsynen syftar till att upptäcka eventuella överträdelser och att dessa ska rättas. Tillsynen ska också verka förebyggande och normgivande för att lagar och regler ska följas.
Kontakt
Storgatan 16, 546 30 Karlsborg
