Aktivitetskrav för försörjningsstöd införs 1 juli

Regeringen har beslutat att kommunerna skall tillhandahålla aktiviteter för personer som får försörjningsstöd och ett krav att delta i aktiviteter. Här kan du läsa mer om vad aktivitetskravet innebär.

Axel Adolfsson

Vad är aktivitetskrav?

Regeringen har tagit beslut om ett nytt aktivitetskrav för vuxna personer som får försörjningsstöd. Syftet är att stärka vägen till egen försörjning genom att erbjuda olika former av insatser som ska öka individens möjligheter till arbete eller studier. Kravet innebär att Sveriges kommuner måste tillhandahålla vissa aktiviteter och att individen, utifrån sina förutsättningar, ska ta ansvar för sin planering och delta i de aktiviteter som man kommit överens om för att ha rätt till försörjningsstöd. Akivitetskravet är en av flera stora förändringar som kommer att påverka kommunernas verksamhet framöver den nya socialtjänstlagen är en annan.

Vad innebär aktivitetskravet?

Det nya kravet innebär att den som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter som motsvarar heltid, anpassade efter individens förmåga. Dessa aktiviteter kan handla om:

• Praktik eller arbetsförberedande insatser - dvs arbetsplatsförlagd aktivitet i kommun, näringsliv eller föreningsliv

• Språkstöd och SFI - dvs delta i någon form av språkutvecklande aktivitet

• Jobbsökande aktiviteter - dvs att lära sig hur man söker arbete och att söka arbete i tillräcklig omfattning

• Motiverande aktiviteter, samtal och vägledning - dvs öka förmågan att arbeta, utbilda sig eller delta i utvecklande aktiviteter

Heltid motsvarar 40h/vecka. Om du studerar, arbetar deltid, har barn under 8 år eller är sjukskriven och har SGI (sjukpenninggrundande inkomst) så minskas tiden. Sjukskrivna som saknar SGI kan omfattas av aktivitetskrav.

Hur arbetar karlsborgs kommun med införandet av aktivitetskravet?

Karlsborgs kommun jobbar redan idag utifrån riktlinjer som innebär att personer som ansöker om ekonomiskt bistånd och som inte har en annan planering via Arbetsförmedlingen, vården eller Försäkringskassa ska delta i aktiviteter som ökar individen anställningsbarhet på eller via Arbetsmarknadsenheten (AME).

Ett förvaltningsövergripande arbete pågår för att anpassa insatserna efter de nya kraven. Arbetsmarknadsenheterna i Skaraborg samarbetar kring frågan och SKR är en viktig sammanhållande part för omställningen som kommer att involvera långt fler aktörer än bara kommunen. 

Regeringen kommer ersätta kommunerna med ett statsbidrag för att kunna finansiera ökade kostnader kopplat till förändringen. För många kommuner så kommer aktivitetskravet innebära stora förändringar inte bara i arbetssätt utan också i volym. En annan kommun i Skaraborg beräknar till exempel att man kommer att behöva 160 praktikplatser i och utanför kommunen för att möta de nya kraven. Även fast Karlsborgs behov inte är lika stora så kommer det krävas resurser att anpassa olika verksamheter utifrån de nya kraven. 

Det har gjorts en genomlysning av de ärenden som är aktuella för att se vilka man bedömer kommer att omfattas av det nya kravet. Vi ser samtidigt över vilka förändringar vi kan göra för att bättre stötta den enskilde till att ta steg mot självförsörjning där grundbulten är att upprätta och kontinuerligt följa upp en individuell planering.  För de som har ett långvarigt behov ekonomsikt bistånd används bland annat socialstyrelsen rekommenderade bedömningsmall FIA (förutsättningar inför arbete). 

På Arbetsmarknadsenheten (AME) ges möjligheten för den enskilde att i sin takt utvecklas och praktiskt bygga upp kompetens och förmågor för att bli redo för nästa steg. En del handlar om att göra olika praktiska arbetsuppgifter tillsammans med andra i ett sammanhang. En del handlar om att bygga kompetens och forma vanor och som öppnar upp för fler möjligheter att bli självförsörjande. 

Att identifiera målbilder som individen vill arbeta för att nå är grunden i de individuella processerna. Andra exempel på verktyg som används är lösningsfokuserade samtal, BIP och 7TJUGO.

Varför gör vi detta?

Ett hållbart samhälle innebär att alla som kan bidra, bidrar med det dom kan. Finns det en arbetsförmåga ska man arbeta, bidra till samhället och betala skatt. Det behöver inte vara heltid utan kan vara i begränsad omfattning och/eller med särskilda anpassningar och stöd från tex arbetsförmedlingen.

Fokus på det som går att påverka och förändra

Att inte stå till arbetsmarknadens förfogande innebär för den som får försörjningsstöd inte kravlöshet. Om arbetsförmågan är begränsad behöver man flytta fokus till vad som över tid kan öka den. Om det någon form av ohälsa som utgör hindret behöver vården involveras för att forma insatser och egenansvar utifrån medicinsk expertis. För de som saknar språk behöver insatserna fokusera kring det. För de som inte lever upp till arbetsmarknadens grundläggande krav behöver insatserna fokusera på det. För de som saknar kompetens så behöver insatserna fokusera kring det. För den som av någon anledning slutat att försöka eller anstränga sig behöver vi fokusera insatserna kring det. För den som inte vet hur man söker ett arbete behöver insatserna fokusera kring det. För de som lever ett liv och har en livsstil som sakta men säkert tar personen i motsatt riktning så behöver insatserna fokusera kring att förändra dessa vanor.

Vilket ansvar ligger på den enskilde och hur hjälper vi den enskilde att hantera det?

Den enskilde ansvarar för att vara delaktig i en planering och följa den dvs att delta och försöka utvecklas. Kommunens och övriga myndigheters ansvar är att göra det möjligt, begripligt och rimligt genom tydlighet, struktur och bemötande.

För sjuk för arbete men tillräckligt frisk för aktivitet?

Även fast man inte kan förväntas kunna arbeta på en riktig arbetsplats så kan man förväntas delta i aktiviteter som ska bidra till att ta den enskilde i den riktningen. Socialstyrelsen har av regeringen fått ett särskilt uppdrag att ta fram ett stärkt stöd till vården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen runt biståndsmottagare som är förhindrade att arbeta på grund av sjukdom. Läs mer här. 

Läs mer om SKR:s stöd till kommunerna kring arbetet med aktivitetsreformen här