Ord, termer och begrepp

Beskrivning av vanligt förekommande ord, termer och begrepp inom den kommunala politiken.

Acklamation
Utan omröstning, ärendet anses avgjort enhälligt.

Ajournering
När ett sammanträde avbryts under kortare eller längre tid, ofta för interna överläggningar inom partigrupperna.

Anslagsbevis
Anslagsbevis om justerat protokoll anslås på kommunens digitala anslagstavla. Anslaget förmedlar att beslut har tagits och att tiden för överklagande börjat löpa.

Arbetsordning
Kommunfullmäktiges arbetsordning kompletterar kommunallagen och reglerar hur fullmäktige ska arbeta. Reglementet för kommunstyrelsen och nämnderna bestämmer nämndernas ansvarsområden och uppgifter.

Beredning
Ärendet utreds och ett förslag till beslut tas fram.

Beredningstvång
Det kommunallagsreglerade beredningstvånget innebär att ett ärende som väcks i fullmäktige som huvudregel alltid ska beredas av kommunstyrelsen innan det får avgöras av fullmäktige.

Beslutsgång
Redovisning i protokollet under rubriken "Beslutsgång" av vilka förslag till beslut som väckts under överläggningarna. Beslutsgång har det samma innebörd som det kommunalrättsliga begreppet propositionsordning.

Bordläggning
Att ärendet inte ska beslutas under pågående sammanträde, utan tas upp till beslut vid nästkommande sammanträde och ingenting får tillföras ärendet under tiden.

Delegationsordning
En delegationsordning är en lista över ärenden där nämnden beslutat att delegera sin beslutanderätt. Syftet med delegationsordning är att avlasta nämnden vissa rutinmässiga beslut genom att överlåta dessa beslut till någon annan. Organisationen blir då mer effektiv genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. Detta skapar också utrymme för mer behandling av principiellt viktiga ärenden och ärenden av större vikt i nämnden. Delegering är en nödvändighet för att den kommunala organisationen och förvaltningen ska kunna fungera på ett effektivt sätt. Det är dock viktigt att poängtera att ansvaret för delegerade beslut inte följer med beslutanderätten vid delegering. Delegaten fattar beslut på nämndens vägnar och det är därför nämnden själv som är juridiskt ansvarig för de beslut som fattas av någon annan genom delegation.

Fråga
En öppen fråga, med ett bestämt innehåll, ställs till en annan ledamot där bara de två får ingå i debatten. Frågan ska röra ärenden som fullmäktige, kommunstyrelsen eller någon annan nämnd har ansvar för.

Förslag
I den juridiska litteraturen görs skillnad mellan förslag och yrkanden med utgångspunkt från beredningstvånget i fullmäktige. Med förslag avses yrkanden som inte är beredda av fullmäktige. Men i praktiken är det inte nödvändigt att hålla isär begreppen förslag och yrkanden. 

Initiativrätt
Rätt att begära att ett ärende som inte finns med på dagordningen tas upp i nämnd.

Interpellation
En fråga som är mer omfattande och kan leda till debatt. Interpellationen ska besvaras skriftligt av en ansvarig politiker, ofta ordföranden i en nämnd. Samtliga tjänstgörande ledamöter/ersättare har rätt att delta i interpellationsdebatten. En interpellation bör handla om angelägenheter av större intresse för kommunen.

Justerare
Justerare kallas de som efter ett möte godkänner (skriver under) ett mötesprotokoll, det vill säga kontrollerar att det överensstämmer med vad som verkligen beslutades.

Jäv
Som förtroendevald får du inte delta i handläggning av ärenden där du är jävig. Att vara jävig i ett ärende innebär att du har ett eget intresse i ärendet som kan påverka ditt ställningstagande. Jävsreglerna gäller för all handläggning av ärenden i nämnd, alltså för utredning, beredning, föredragning och beslutsfattande. Jävsreglerna finns till för att garantera beslutens objektivitet och opartiskhet samt allas likhet inför lagen.

Kontraproposition
Utse vilket av två olika förslag som ska bli motpart till huvudförslaget.

Motion
Ett ärende som kommer från en fullmäktigeledamot. Motionen bereds av tjänstepersoner och går sedan tillbaka till fullmäktige för beslut.

Nämdinitiativ

Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden. Det innebär att en eller flera ledamöter tillsammans kan väcka ärenden i nämnderna och det betecknas som ett nämndinitiativ. Det är nämnden som beslutar om ärendet.

Omröstning
Vid en omröstning avgörs ärenden genom enkel majoritet. Enkel majoritet innebär att ett förslag vid en omröstning måste stödjas av mer än hälften av det totala antalet avgivna röster. Det förslag som har fått mer än hälften av det totala antalet röster vinner. Om det finns flera förslag till beslut i ett ärende kan ledamöterna begära att få rösta om vilket beslut som ska antas.

Propositionsordning
Efter redovisning av vilka förslag till beslut som väcks under överläggningarna, följer i protokollet redovisning av förslag på sammanträdet samt beslutsgången. För att göra protokollet mer lättläst används begreppet "beslutsgång", som har samma innebörd som det kommunalrättsliga begreppet propositionsordning.

Protokollsanteckning
Protokollsanteckning anses som en svagare markering än reservation.

Reglemente
Reglementen bestämmer de politiska organens ansvarsområden och verksamhet. Varje nämnd har ett reglemente att arbeta efter. Det beskriver vad nämnden har att fullgöra och vilket ansvar den har. Kommunfullmäktige har en arbetsordning som beskriver motsvarande.

Reservation
När ett beslut går en ledamot emot kan ledamoten anmäla att denne inte är överens med majoriteten och få sin reservation antecknad till protokollet. Det finns även gruppreservationer.

Suppleant
Äldre benämning för ersättare.

Utslagsröst
Det väljs ett ojämnt antal ledamöter till fullmäktige och nämnder för att undvika lika röstetal vid en omröstning. Skulle någon vara frånvarande så att det blir ”oavgjort”, utgör ordförandens röst utslagsröst. (Ordföranden får då inte avstå från att rösta).

Yrkande
Förslag (till beslut).

Återremiss
Med återremiss menas att ärendet ska kompletteras med ytterligare beslutsunderlag genom att det skickas tillbaka till beredande organ.