Beslutsgång och omröstning

Beslutsgång - liggande förslag

Om ingen ledamot har lagt något annat förslag frågar ordföranden direkt på det liggande förslaget (exempelvis förslag från förvaltningen eller arbetsutskottet). Såvida det inte tillkommer några förslag behöver ingen yrka bifall på det liggande förslaget, det blir underförstått att det är det enda förslag som finns.

Efter att ha frågat på det liggande förslaget redovisar ordföranden sin uppfattning om vad som ska beslutats.

När klubban har fallit har beslutet fattats med acklamation, vilket innebär att ärendet anses avgjort enhälligt utan omröstning.

Beslutsgång - ett förslag

Om ingen yrkar bifall till det liggande förslaget och det enda förslaget som finns är ett annat förslag räcker det med att ordföranden frågar på det nytillkomna förslaget. Med andra ord blir det liggande förslaget inte längre ett aktivt förslag att ta ställning till.

Exempel:

• Kommunstyrelsens arbetsutskott har föreslagit A.
• Ledamot B lägger ett nytt förslag, förslag B.
• Ingen yrkar bifall till A.

Efter att ha frågat på förslag B redovisar ordföranden sin uppfattning om vad som ska beslutats.

När klubban har fallit har beslutet fattats med acklamation, vilket innebär att ärendet anses avgjort enhälligt utan omröstning.

Beslutsgång - två eller flera förslag, ingen omröstning begärs (acklamationsbeslut)

Om det under överläggningarna framställts två eller flera förslag lägger ordföranden fram dessa till beslut genom att i tur och ordning fråga på vart och ett av förslagen.

Därefter ska ordföranden redovisa sin uppfattning om vad som ska beslutats.

När klubban har fallit har beslutet fattats med acklamation, vilket innebär att ärendet anses avgjort enhälligt utan omröstning. Enhälligheten kan dock ifrågasättas genom att någon ledamot begär omröstning innan ordföranden klubbat acklamationsbeslutet.

Beslutsgång - två förslag och omröstning begärs

Under överläggningarna framställs två förslag varvid ordföranden lägger fram dessa till beslut genom att i tur och ordning fråga på vart och ett av förslagen.

Ordföranden bekräftar sin uppfattning om vad som ska beslutas.

Då begärs omröstning.

Omröstning har begärts och den ska nu genomföras.

De röstande får avge sina ja-röster respektive nej-röster efter upprop från sekreteraren. Slutligen avger ordföranden sin röst och redovisar hur omröstningen har utfallit.

När klubban har fallit har beslutet fattats med omröstning.

Beslutsgång - tre förslag och omröstning begärs

Beslutsgång- tre förslag och omröstning begärs, utan omröstning om motförslag till huvudförslag

Om det under överläggningarna framställs tre förslag lägger ordföranden fram dessa förslag till beslut genom att i tur och ordning fråga på vart och ett av förslagen.

Ordföranden avvaktar i några sekunder med att bekräfta sin uppfattning om vad som ska beslutas.

Då begärs omröstning.

Om omröstning begärs och tre förslag har framställts under överläggningarna, blir det förslag som ordföranden uppfattat bifall till också det förslag som utgör huvudförslag vid omröstningen. Ordförandens beslut om vilket förslag som ska vara huvudförslag kan inte fullmäktige eller nämnden pröva.

Oftast kan beslut om vilket förslag som ska utgöra motförslag fattas utan omröstning. Det sker genom att ordförande frågar på vart och ett av förslagen som är motförslag och bekräftar sin uppfattning om vilket förslag som ska beslutas som motförslag till huvudförslag.

Därefter får de röstande avge sina ja- respektive nej-röster efter upprop från sekreteraren. Slutligen avger ordföranden sin röst och redovisar hur omröstningen har utfallit.

När klubban har fallit har beslutet fattats med omröstning.

Beslutsgång- tre förslag och omröstning begärs, inklusive omröstning om motförslag till huvudförslag

Om det under överläggningarna framställs tre förslag lägger ordföranden fram dessa förslag till beslut genom att i tur och ordning fråga på vart och ett av förslagen.

Ordföranden avvaktar i några sekunder med att bekräfta sin uppfattning om vad som ska beslutas.

Då begärs omröstning.

Om omröstning begärs och tre förslag har framställts under överläggningarna, blir det förslag som ordföranden uppfattat bifall till också det förslag som utgör huvudförslag vid omröstningen. Ordförandens beslut om vilket förslag som ska vara huvudförslag kan inte fullmäktige eller nämnden pröva.

Ordförande frågar på vart och ett av motförslagen för att utse motförslag till huvudförslag.

Då begärs omröstning av motförslag.

De röstande får avge sina ja- respektive nej-röster efter upprop från sekreteraren. Slutligen avger ordföranden sin röst och redovisar hur omröstningen har utfallit gällande motförslag.

Därefter får de röstande avge sina ja- respektive nej-röster efter upprop från sekreteraren. Slutligen avger ordföranden sin röst och redovisar hur omröstningen har utfallit i huvudomröstningen.

När klubban har fallit har beslutet fattats med omröstning.